Stig Dagerman – en av Sveriges mest framgångsrika författare

Stig Halvard Dagerman föddes den 5 november år 1923 i Älvkarleby. Han var en av Sveriges mest framgångsrika författare inom fyrtiotalismen. Hans verk var otroligt uppskattade och han fick pris som tillexempel Svenska Dagbladets Litteraturpris.

Uppväxt

Hans föräldrar bodde inte tillsammans och hans pappa hade inte råd att försörja Stig. Han fick istället bo med sina farföräldrar under sina första år i livet. Stigs mamma lämnade honom när han var väldigt liten, för att fortsätta arbeta i Härnösand. Många tror att hans uppväxt var tuff på grund av att han inte bodde med sina föräldrar, detta var inte fallet. Det har gått många rykten om att han själv inte tyckte att hans uppväxt var bra, men han berättar själv att hans tid med farföräldrarna var den lyckligaste tiden i hela hans liv. Han tyckte mycket om sina farföräldrar och beundrade vilket enkelt liv de levde. År 1940 blev Stigs farfar mördad av en person som var psykiskt sjuk. Och inte långt där efter fick hans farmor en hjärnblödning och dog. Stig blev otroligt ledsen och de båda händelserna tog så hårt på honom att han försökte ta sitt liv. Denna gång ångrade han sig i sista sekund och överlevde. Han flyttade som 9-åring till sin pappa och bodde där i några år. Han började som 17-åring som skribent på Sveriges syndikalistiska ungdomsförbund, dit han då hade anslutit sig. Han fick senare ett arbete på tidningen Arbetaren där han skrev dagsedlar och krönikor. Han träffade under denna tid en tjej vid namn Annemarie Götze, som han senare gifte sig med och fick två barn med.

Genombrott och karriär

Redan som 22-åring släppte Stig sin första bok, vid namn Ormen.  Boken hade temat ångest och skräck och utspelade sig i en barackmiljö. Ormen blev otroligt uppskattad och Stig blev kallad den unga litteraturens stora löfte. Eftersom att hans första bok blev så otroligt uppskattad blev de kommande fyra åren hektiska för honom. Han skrev romaner, noveller och dagsedlar för Arbetaren, samtidigt som han tog hand om sin familj och gjorde karriär. Hans nästa bok kom ut år 1946 och hette De dömdas ö. Han sa sedan upp sig på Arbetaren, då han ville arbeta som författare på heltid. Trots detta hade han kontakt med dem och skrev lite då och då. 1947 var ännu ett bra år för hans karriär. Det var då hans första drama den dödsdömde premiär på Dramaten i Stockholm. Han gav även ut novellsamlingen vid namn Nattens lekar, som blev otroligt uppskattad. Samma år kom Stigs reportagesamling från efterkrigets Tyskland, vid namn Tysk höst. Han hade rest runt i det sönderbombade landet. Detta blev hans publika genombrott. Ett år senare var tanken att han skulle göra samma sak, fast istället resa till Frankrike. Detta gick inte som planerat och Stig fick en svårartad skrivkramp. Framgångarna med Tysk höst gjorde att han nu var otroligt rädd för att misslyckas, vilket ledde till skrivkramp. Han släppte istället en roman vid namn Bränt barn, vilket kom att bli hans mest lästa och köpta verk. Han skriver därefter fler verk som blir uppskattade.

Död

År 1950 drabbas han ännu en gång av skrivkramp och en svårartad ångest. Detta leder sedan till att han skiljer sig från sin fru och tar självmord genom att sätta sig i en bil och köra på tomgång tills han blev kolmonoxidförgiftad. Han hade flera gånger tidigare försökt ta sitt liv med ångrat sig i sista sekund. Även denna gång tror man att han ångrade sig då han hittades död och det syntes att han var på väg ut ur bilen.